Har ni tänkt på en sak?

Hur ofta människor säger till oss vad vi ska göra och vad vi måste göra eller hur någonting är? Har ni tänkt på hur lite vi använder vårat huvud genom att plugga in saker från böcker, sånt som redan står skrivet därför att vi förlitar oss på att det står: svart på vitt- att det är sant?

Vad är det för sammhälle man lever i, är det det här dom kallar frihet? Frihet för mig är att ingen ska ha rätt att säga till mig vad jag måste göra, vad jag ska lära mig och det har ingen rätt att säga till mig heller - ändå gör folk det, hela tiden. Jag vill lära mig av livet, av egna erfarenheter, av misstag och inte från någon bok. Jag vill inte tro på något bara för att någon annan tror på det, för att den personen fick lära sig av någon annan som lärde sig av någon annan som sa ''Så här är det.''

För något jag tycker vi männsikor är dåliga på - det är att utgå från oss själva. Nästan alla har vi förebilder ''åh, den personen tycker så! Hon som är så vettig har säkert rätt'' Sedan gör vi allt för att försvara personens åsikter som vi tror är våra egna - fast vi inte vet någonting om det. Avänd era egna huvuden i stället för andras.

Jag lyssnar gärna på mycket, säg vad ni vill till mig och jag lyssnar, jag funderar, ställer motfrågor, testar om det går, vinklar och gör allt för att få en hel hetssyn på det hela, sedan utgår jag från mig själv ifall jag är villig att tro på detta. Men man blir så lätt blind, av vilja. Jag vill inte vara med i någon som helst grupp där alla har samma åsikter och tankar, därför att jag förmodligen aldrig kommer tänka som en annan människa i detalj. Jag vill inte setta något namn på det jag är eller på det jag gör.. mer än ordet unik. Jag vill inte säga att min träning med min häst heter ''Natrual horsemanship'' även ifall jag har insperetas av det. Jag vill inte säga ''Jag är kristen'' även ifall jag tror till viss del på vissa saker från mitt eget perspektiv. Jag vill inte döpa mina handlingar eller min personlighet till något, för jag vill aldrig låsa mig.

Jag har en väldigt stor syn på livet och på jorden, Jag läser inte en bok och säger ''this is it'' hur bra det än är. Jag vill ha bevis utefrån mig själv. Jag kan tro på 50 % av det du säger till 100 %, tro på 10 % av det du säger upp till 50 % och övriga 40 % kanske jag inte tror ett dugg på.

Jag ser inte saker som rätt och fel. Det finns inte. Jag ser saker utifrån vad det finns att se och hur jag uppfattar det utifrån mig själv, ingen bok - vare sig det är en fysikbok, koranen, bibeln, djurkomminukations bok, en läxa osv.

Alla tolkar jorden och livet på olika sett och det accepterar jag. Men tänk på att eran största idol och förebild säkert inte är fel fri. Han eller hon har nog gjort massa misstag som han/hon ångrar. Om jag ser upp till en person eller en metod väldigt mycket, då är det klart att jag vill att detta ska vara det bästa, jag blir så bilnd av vilja att jag bara ser dom bästa sidorna och inte bristerna - utan jag blundar för dom. Speciellt när människor runt om kring också peppar mig att detta är det bästa och att det inte finns några brister. Visst är det underbart att jag älskar någon eller något så mycket, men tänk er aldrig att det bara finns detta: att detta är det bästa, det finns inget bättre och kan inte bli bättre. Även ifall det ibland kan vara skönt att tillhöra en grupp eller en metod så är antagligen den inte perfekt. (-Men det är klart att man ska göra det man trivs bäst med, man kanske inte alltid vill vara helt självständig. Men jag tror det kan vara bra för utvecklingen att inse att det alltid finns ett större perspektiv) Vi människor vill gärna veta allt, ha en klar bild hur allt fungerar, då känner vi oss trygga och nöjda. Men vi kommer aldrig att få det. Tro mig.  

Vi människor är bra på att tro att vi är öppna för allt, medans vi är låst för det mesta. Jag menar, ''min syn på livet'' har rasat många gånger och jag har många gånger kännt att världen är helt upp och ner jämnfört med hur jag såg den för etteller två år sedan. ''Kanske har jag fel? Kanske har jag levt något som jag trott var verklighet -fast det ientligen är något helt annat, går ut på något helt annat.''

Denna texten blev väldigt lång, men jag hade blivit väldigt glad ifall ni som nu har tagit er tid att läsa igenom kunde ge några sista sekunder för att skicka en kommentar med eran åsikt på det hela. Jag är gääärna öppen för alla sorters disskutioner.(OBS, ibland måste man förhandsgranska kommentaren för att skicka)

Denna texten var inte för att folk ska börja tvivla utan för att folk ska väga tänka annorlunda och utvecklas på nya sett. Kram isa!