
Sitter och lyssnar till lite meditations musik och dricker kallt te. Saker och ting har gått så bra idag. Grill följde mig i hagen utan något grimmskaft imellan. I paddocken gjorde vi samma hinderbana som igår. Då han var väldigt lung till en början. Det duggade lite smått, små, små miljontals vackra vattendroppar föll ner från himmlen denna molnliga eftermiddag. Riktigt härligt. Allt var så tyst. Grill lunkade på i en riktigt lung takt, det var helt vindstilla och inget som helst liv utomhus. Träden stog tysta och lyssnade. En riktig mysig tystnad av ro. Jag satt med slutna ögon på hästryggen och bara följde med till ljudet av ingenting med till känslan av jorden och dess varelser som en enda stor enhet.
Sedan efter många skritt-varv i paddocken började vi trava och galoppera, rida slalom, gymkahana-liknanade övningar, hoppa lite små hinder osv. Det flöt på jätte bra! När vi red igenom banan för andra gången så kännde jag verkligen samspelet. Så mäktigt. Galoppfattningarna funkade prima ballerina och allt flöt på som en dans. Grill frustade och tyckte det var jätte kul. Speciellt över hindret på kortsidan.
Sedan var det en gång det blev lite knasigt, vi kom lite tokigt så han hoppade långt innan hindret när jag inte var berädd och när vi landade blev de en sån duns att jag flög framått, så han stannade för att jag skulle återhämta balansen men då blev det ännu mera knasigt och jag tippade åt sidan, men hade foten kvar i stigbygeln så rammlade inte av utan flög bara halvvägs ur sadeln så jag kunde setta ner foten på marken. Haha! Fast det gick jätte fort då, så det såg säkert ut som jag självmant hoppade av i farten. Måste vart 2011's vackraste avsittning, haha, om jag ändå fått det på film!

Sedan på kvällen hade jag tillräckligt med energi och ro för att göra en session med en ponny som jag bara fick namn och bild på, för att öva upp kommunikationen. Kändes som en bra session och fick verkligen med hästen i texten. Det var länge sedan, men såååå härligt att genomföra en session igen. Att höra hennes syn på ridning var riktigt intressant, Hon brydde sig inte så mycket om själva ridningen i sig. Men hon ville ha ett syfte med det hela, ett syfte utan gränser.
''Vi borde inte planera stegen, utan känna efter, vill vi göra det här? Vill vi vara här? Finns det något där borta som är mera lockande? Lita på vad hjärtat säger till dig.''
''Jag vill visa er världen i ett lugnt tempo, den är så stor och man hinner inte med att se allting vackert, små sakerna, detaljerna som gör helhets bilden. Stanna upp och lyssna på naturen, hör och uppskatta den, så visar den dig all sin skönhet och vad den kan dela med sig av, som ro och frid i själen. ''
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar